(Not so) Secret Service
Hej hej allihopa
Rejäl stretching i bryssel - NATO GAME OVER
Jaha, efter otaliga timmar i en finsk buss, mestadels fylld med öldrickande finnar och ett tiotal svenskar och två danskar. Kom vi fram, mörbultad och spänd.
17 nationaliteter, vegankäk, föreläsningar och non-voilent worshops, varvades med leenden och många nya människor och intryck.
Så blev ja arresterad, med 500 andra..... Polisskräcken har trots allt våld minskat.
Sammanhållningen var total och jag kan skriva mkt mer....hinner inte nu, men kolla in sidan.....
Mer filosfiskt tjafs kommer snart om detta äventyr.....
Säger bara en sak, Nato Game over
http://www.ofog.org/bilder/95
17 nationaliteter, vegankäk, föreläsningar och non-voilent worshops, varvades med leenden och många nya människor och intryck.
Så blev ja arresterad, med 500 andra..... Polisskräcken har trots allt våld minskat.
Sammanhållningen var total och jag kan skriva mkt mer....hinner inte nu, men kolla in sidan.....
Mer filosfiskt tjafs kommer snart om detta äventyr.....
Säger bara en sak, Nato Game over
http://www.ofog.org/bilder/95
Hai Friends !
Hai my dear friends just now i created by blogg id !
Now onwards we keep and touch for ever in our friendship life together.
yours friendshiply,
ever yours with love,
Take care...bye...bye...
sunil
Now onwards we keep and touch for ever in our friendship life together.
yours friendshiply,
ever yours with love,
Take care...bye...bye...
sunil
Intensiva dagar
Härkommer lite bilder från dom sista intensiva dagarna innan julovet. Hela veckan har gått åt till förberedelser inför julkonserten som ägde rum i onsdags. Jag och Lisa spelar "Perfect day". Skit läskigt men kul!
"The stand band" observera att alla står även trummisen och pianisten (som man visst inte ser). Vi tycker image och attiyd är det viktistad det är därför alla utom jag som fick ett förkort band har gittaren och basen vid knäna. Igentilgen var vi ju tvungna att ha en julåt men vi tänkte att har vi med en tomte så kan vi ändå köra "Västerbron" med Laksoo...haha...så vi gjorde det.
Vi bakar och förbereder inför julfesten som vi hade på kvällen känndes supervuxet att göra all julmat själv. Lägg märket till frosten utanför dock hann det inte komma nån snö innan vi åkte men det var skitkallt.
Vi hade julklappsbyte.Jag fick ett diadem, en teburk och mastermind (ett skitkul spel)
Stefan, Helen och Linnea. Josefin, Lisa och Olle.
Idag har vi stretchat!
www.sr.se/metropol kl 16.00 (Frida var med kl 16.25)
sydnytt ikväll klockan 22.15 :) kan ses på nätet
metro, .se, aftonbladet, expressen, sydsvenskan, the local imorgon
barabrost.blogg.se
Frigör brösten!
sydnytt ikväll klockan 22.15 :) kan ses på nätet
metro, .se, aftonbladet, expressen, sydsvenskan, the local imorgon
barabrost.blogg.se
Frigör brösten!
Chennai
Nu befinner jag mig i Chennai. Efter en lang natts somn bredvid Cynthia vaknar jag upp till ett hjarta som saknar Jesvin. Han ar i Chennai, hos slaktingar. Forsta natten utan honom.
Cynthia pratar och pratar och pratar. Det enda hon pratar om ar vart utbyte. Det verkar vara hennes liv. Hon har inga andra vanner har. Jag maste saga efter att ha sett henne i samspel med hennes foraldrar ar mitt intryck att de ar inte direkt positiva till henne. Sager att hon pratar dalig tamil. Komenterar hennes vikt och massa annat infor mina ogon och oron. Cynthia verkar ensam. De visar dock stor gastfrihet gentemot mig och Cynthia ar dock valdigt tuff mot dem. Hon ar stark. Bara hennes foraldrar ocksa kunde se det. Darfor slinker manga kommentarer in fran min sida om allt det underbara som Cynthia ar. Och skvaller... Det har jag fatt podum av nu. Jag vet inte vem som pratar med vem och vem som pratar med vem. Varfor den ar arg pa den eller de har tagit avstand fran varandra. Indiskt drama a la Cynthia's version.
Jag kan inte vanta att ta mig till Spencer Plaza och kopa bocker. Enligt Jesvin ar bocker dar samma pris som nastan varsomhelst.
Jesvin aker tillbaka till Arni pa fredag eller lordag. Jag vet inte om jag klarar av att vara ensam i Chennai. Jag har Cynthia. Men tyvarr ar det inte samma sak. Det kanske verkar smidigt som nagon kommenterade men det ar knepigt att hitta pa planer och anledningar till att var dar och har och vad som ska sgas till vem. Det gor att vi far se hur lange jag kan stanna. En tur till Bangalore och Griston ar pa min lista, likasa att se en elefant och vara med Jesvin sa mycket mycket mycket som mojligt.
Cynthia pratar och pratar och pratar. Det enda hon pratar om ar vart utbyte. Det verkar vara hennes liv. Hon har inga andra vanner har. Jag maste saga efter att ha sett henne i samspel med hennes foraldrar ar mitt intryck att de ar inte direkt positiva till henne. Sager att hon pratar dalig tamil. Komenterar hennes vikt och massa annat infor mina ogon och oron. Cynthia verkar ensam. De visar dock stor gastfrihet gentemot mig och Cynthia ar dock valdigt tuff mot dem. Hon ar stark. Bara hennes foraldrar ocksa kunde se det. Darfor slinker manga kommentarer in fran min sida om allt det underbara som Cynthia ar. Och skvaller... Det har jag fatt podum av nu. Jag vet inte vem som pratar med vem och vem som pratar med vem. Varfor den ar arg pa den eller de har tagit avstand fran varandra. Indiskt drama a la Cynthia's version.
Jag kan inte vanta att ta mig till Spencer Plaza och kopa bocker. Enligt Jesvin ar bocker dar samma pris som nastan varsomhelst.
Jesvin aker tillbaka till Arni pa fredag eller lordag. Jag vet inte om jag klarar av att vara ensam i Chennai. Jag har Cynthia. Men tyvarr ar det inte samma sak. Det kanske verkar smidigt som nagon kommenterade men det ar knepigt att hitta pa planer och anledningar till att var dar och har och vad som ska sgas till vem. Det gor att vi far se hur lange jag kan stanna. En tur till Bangalore och Griston ar pa min lista, likasa att se en elefant och vara med Jesvin sa mycket mycket mycket som mojligt.
Function i Arni. Motorcyklar. Griston.
En vecka i Arni passerat. Sitter nu i Vellore. Jesvin och jag ar bada glatt overraskade av vart mottagande. Samtalsamnet i den lokala kyrkan ar radande just oss. Positiva leenden och reaktioner. Jesvins mamma var radd vad andra skulle tycka innan jag kom. Nar jag skulle aka ville hon dock inte slappa mig.
Frihetskansla kontra brand nacke ar vad en tre timmars tur pa motorcykel ger.
Nyhet
Traffade Ida pa hennes hostel i samband med att vi besokte Jesvins syster Janani. Ida sprang rakt i min famn och vi tog manga kort.
Griston ska salja huset i Arni och flytta till Bangalore. Hans fru ar dar och Nelson. Vino pluggar ju dar och har aven sin flickvan dar. Nelson verkar ha applied for pass eller sa har han pass. Han verkar inte ha sokt till utbytet eftersom Vino tackade for min paminnelse.
WEL
Har inte varit dar. Och ska inte dit. Flertal anledningar. Sam berattade att Anitha hade function for hennes baby. Non born baby. Still one or two months left.
Sondag
Function. Slutfirande pa flickan som fick mens. Hon dekorerades i smycken, smycken och ater smycken. Platsstolar, foton, bryani. You know the drill. Massa barn. Massa foton.
Frihetskansla kontra brand nacke ar vad en tre timmars tur pa motorcykel ger.
Nyhet
Traffade Ida pa hennes hostel i samband med att vi besokte Jesvins syster Janani. Ida sprang rakt i min famn och vi tog manga kort.
Griston ska salja huset i Arni och flytta till Bangalore. Hans fru ar dar och Nelson. Vino pluggar ju dar och har aven sin flickvan dar. Nelson verkar ha applied for pass eller sa har han pass. Han verkar inte ha sokt till utbytet eftersom Vino tackade for min paminnelse.
WEL
Har inte varit dar. Och ska inte dit. Flertal anledningar. Sam berattade att Anitha hade function for hennes baby. Non born baby. Still one or two months left.
Sondag
Function. Slutfirande pa flickan som fick mens. Hon dekorerades i smycken, smycken och ater smycken. Platsstolar, foton, bryani. You know the drill. Massa barn. Massa foton.
Veckans HÄNT EXTRA!
Kära läsare! Efter Mias offentliga löften gäller det så för bloggens övriga skribenter att dra sitt strå till stacken för att infria vad som lovats. Lag Isaksson/Malmberg har varit aktiva på plan denna vecka, lirat boll och fått schyssta passningar av medspelarna. Detta är helgens scoop!
Före nöje måste det ibland komma nytta. Här syns Jakob djupt nersjuken i NJA 2005:XXX, mittemot sitter Anna minst lika nersjuken i "Fysiologi med relevant anatomi". Två riktiga kioskvältare denna höst!
Ibland är det skönt att få känna sig lite kontinental och det är skitlätt i Lund eftersom det går ruskigt fullsatta tåg över sundet nästan jämt. Bra idé kände Anna och Jakob och tog en heldag i Köpenhamn på lördagen. Utöver en vandring på det som först benämndes "en antagligen rätt känd gata" och senare visade sig vara Ströget hann de med att göra en blixtvisit utanför EU:s gränser. Christiania förstås! Anna kände att hon inte riktigt passade in, Jakob såg eftertänksamt sammanbiten ut och utbrast när han steg tillbaka över gränsen igen: "Åhhh..så skönt det kan vara att vara en slav under det västerländska samhället ibland!" Båda tyckte det hela iaf. var intressant och det preparerade smörgåspaktet smakade, helt enkelt, gott!
Vad som kanske inte framgår av bilden ovan är att kvällen tillbringades hos våra gemensamma favoriter i Malmö Frida, Sanna, Anna, Megan och Karin. Ett och annat glas vin, lite medhavd grönsakspaj och multikulturell atmosfär var den perfekta avrundningen på kontinentala dagen.
På tal om räkor, nu över till något helt annat. Närmare bestämt förra helgen. Alla som var med på tåget, vet att vi avslutade hela härligheten med det numer legendariska fenomenet "group picture". Enväldigt, eller snarare tvåväldigt, har vi valt att publicera dessa två bilder. Den ena tagen på bryggan där allt började och den andra alldeles intill Klara kyrka mitt i centrala Stockholm.
(Snygg posé Frida!)
Podum där, hörs snart igen kompisar! A juste, kommentarer. Ja tack!
På tal om räkor, nu över till något helt annat. Närmare bestämt förra helgen. Alla som var med på tåget, vet att vi avslutade hela härligheten med det numer legendariska fenomenet "group picture". Enväldigt, eller snarare tvåväldigt, har vi valt att publicera dessa två bilder. Den ena tagen på bryggan där allt började och den andra alldeles intill Klara kyrka mitt i centrala Stockholm.
(Snygg posé Frida!)
Podum där, hörs snart igen kompisar! A juste, kommentarer. Ja tack!
Indien ar som vanligt. En varld jag aldrig lamnat. Nytt bergrepp: Love
Jag har kommit hit. Jag har flygit ensam. Forsta gangen. Jag klarade det. Sitter i Vellore. Bredvid mig sitter Jesvin.
Har akt moppe hit. I Vellore's galna trafik. Bakom Jesvin (saklart) Tutat undan kossor. Och druckit te med bulle.
Jag ar lite chockad. Ser allt det jag sag forut med nya ogon. Fattigdomen. En stor byggsten i det hela. Manga kanslor i ett virvlande flode. Dosa till frukost, omellet till lunch. Vem vet vad middagen bringer. Jetlag och "light fever".
For att kontra med rubriken. Karlek har en annan dimension. Den ska jag fa uppleva nu.
Har akt moppe hit. I Vellore's galna trafik. Bakom Jesvin (saklart) Tutat undan kossor. Och druckit te med bulle.
Jag ar lite chockad. Ser allt det jag sag forut med nya ogon. Fattigdomen. En stor byggsten i det hela. Manga kanslor i ett virvlande flode. Dosa till frukost, omellet till lunch. Vem vet vad middagen bringer. Jetlag och "light fever".
For att kontra med rubriken. Karlek har en annan dimension. Den ska jag fa uppleva nu.
Falafel, chapati, gratis äppelpaj, mys och dans på Möllan.
Lördag kväll i Malmö.
Indisk middag... mums!!
Mys i soffan.
Skånskt vansinnesdisco.
Tack för oss!
Indisk middag... mums!!
Mys i soffan.
Skånskt vansinnesdisco.
Tack för oss!
Beat boxing
Det här kommer bli ettväldigt kort inlägg men jag är tvungen att skriva om detta!
Idag hade vi en workshop i Beatboxing. Det var en kille från England som lärde ut. Beat boxing var typ han liv.
Vet inte om ni har hört det nån gång men det är helt sjukt coolt närman hör nån som verkligen kan.
Han kunde typ låta som tre instrument och sjunga samtidigt. Och han slut grej var att gör detta genom ett munspel...värsta soundet.
Sen fick ju vi prova på haha...det gick ju inte lika bra, men man förståd ändå lite hur det var upplagt. Och han kunde genom att höra våra röster typ säga ljud osm vi skulle ha lätt för att göra och så. En sak vi gjorde var att typ nynna en melodi genom näsan och samtidigt typsmacka en tact med munnen...prova det funkar faktist.
Jag säger bara GRYMT!!!!!!!!!!!!!
Idag hade vi en workshop i Beatboxing. Det var en kille från England som lärde ut. Beat boxing var typ han liv.
Vet inte om ni har hört det nån gång men det är helt sjukt coolt närman hör nån som verkligen kan.
Han kunde typ låta som tre instrument och sjunga samtidigt. Och han slut grej var att gör detta genom ett munspel...värsta soundet.
Sen fick ju vi prova på haha...det gick ju inte lika bra, men man förståd ändå lite hur det var upplagt. Och han kunde genom att höra våra röster typ säga ljud osm vi skulle ha lätt för att göra och så. En sak vi gjorde var att typ nynna en melodi genom näsan och samtidigt typsmacka en tact med munnen...prova det funkar faktist.
Jag säger bara GRYMT!!!!!!!!!!!!!
cynthia
hi firends how are i am fine i iam mis both india and sewdish fiends so please emailm and dont forgrt our fellings and if any get change to visit india visit cynthia house my house is
always welcome to come and enjoy so iam liitle to tell the i missyou all and day by days my think you aboutfun and firends and thing we do i am so sorry to tell daya days i become sad and crying so please email i need all them to email me my email add([email protected])
kiss to all my dear firends
always welcome to come and enjoy so iam liitle to tell the i missyou all and day by days my think you aboutfun and firends and thing we do i am so sorry to tell daya days i become sad and crying so please email i need all them to email me my email add([email protected])
kiss to all my dear firends
hellow friedns
hellow to every one karin its nice to here from you i think you all feel good tell hai to u r parents and our team participents keep mail to me ok take care.
OUR EDUCATIONAL DAY
OUR EDUCATIONAL DAY
Mia & John had our Educational day on 13th Friday at Vuxenskolan. At 9.30 we started with Introduction about UN Declaration of Human Rights. The group was asked to read the Articles in the Declaration. Then they were divided into groups of two and discussed about 6 Articles which they think not relevant for today?s context or to be deleted from the declaration. We discussed why they want to remove, it was discussed by all . They shared their opinions.
After a Tea break we had a guest Mr. Christer Ax from IF Metall, He explained how the Labour Unions are working in Sweden. He also spoke about Labour laws, Wage structure, Agreement between the employer and the employee. He also clarified doubts and answer the questions related to Labour problems. Followed by this we visited Swedish Match Factory around 12.00.noon.We were briefed about the genesis of the factory and its achievements .The group was guided by Ms. Merete to go inside the factory and witnessed all the process of making matches. After Lunch John conducted a small game then we had a group exercise a role play done by the participants in the topic of conflict management with special reference to Negotiating skills. We had evaluation of our day by all the participants. The group enjoyed the food prepared by Mia & John at Vandrarhemmet Gruvan and we all went the Movie Blood Diamond. The movie related the Civil war in Sierra Leone . And also how Diamond smuggling spoils the life of many families in Africa. Since it was related to Human Rights we had included in group activity. JohnFacilitator.My First week in Tidaholm
This is a second time i am coming to Sweden. I like Tidaholm very much because of the Serene Atmosphere, I am staying at the Vandrarhemmet-Gruvan. The town is easily accessible from there. The people are friendly. I enjoyed the Fire on Saturday night at Velinga 8 kilometers from here. I like the Host families they are very sociable ,friendly our group like the families. The workplacements are also good, where lot of things could be learned by our group. Library is having facilities for borrowing books and Internet facilities. yesterday the whole group visited some of the workplacements and the municipality. Though it is a small town it has all the facilities to make life smooth & easier.
JOhn Packiaraj
Facilitator
Ett fuktigt farväl
Tiden för värdfaders Israels traditionella söndagsväckning är förbi. Idag vaknade jag till väckarklocka på WEL istället för till onelinern: "I want to take a bath up here today!" Saknar Israel, saknar Esther, saknar hela familjen. Egentligen hela gatan. Men känn ingen sorg för mig Arni, vi lär höras igen!
Den sista veckan av den "riktiga" indienfasen beskrivs lämpligen i termer av relativ effektivitet och produktivitet. Förutom det faktum att vi hunnit vara cermoniella minst en gång om dagen har vi också skapat en hel del. Ikväll kommer majoriten av dessa skapelser att underhålla och kanske också upplysa värdfamiljerna om vår tid i Indien. Vad har vi gjort, vad har vi lärt oss och vad ska vi göra nu? Förutom detta är temat med kvällen "hejdå". Men känn ingen sorg för oss Arni, vi minns tillsammans!
Trots ett hälsotillstånd av karaktären "tjuvtjockt" (förkylning och magis) lyckades antalet dagar i hemmiljö minimeras till 0. I grund och botten handlar det ju om attityd. Med rätt attityd kan man uppnå stora ting. Låt mig exemplifiera:
Med rätt attityd accepeterar man att paket som ska skickas till Sverige måste slås in i tyg hos skräddare. Den processen krävde två skräddare och det dubbla antalet timmar samt en tripp till lämplig tygaffär. Därefter ska ena änden av paketet förseglas med lack (precis som på julafton). Därefter tar man sig an tre stycken tulldeklarationer. Efter att med andakt fyllt i de mikroskopiskt små rutorna, klistras en deklaration fast på lådan. De andra två binds fast medelst snöre. Adressen ifylles med spritpenna innan man tre dygn senare återvänder till postkontoret som haft stängt några dagar. Men känn ingen sorg för mig Arni, jag har rätt attityd.
Efter som handledare Mia just klev in på "kontoret" tillåter jag mig att ta mig i vhetin och tala lite allvar.
I min dagbok finns fram till idag 76 daganteckningar, ikväll blir de 77. Där kan man läsa om den första koppen chai, om rockstjärnefeelning, om fattigdom, om religion, om busskultur, om idlis och ganska mycket därutöver. Dagboken handlar om Arni. Men framförallt skildrar den en nya attityd till nya utmaningar. Ikväll säger vi alltså tack och adjö till den tillvaro som vi med mycket hjälp gjort till vår vardag. Om några timmar spikar Karin G det sista stycket i tacktalet vi skrivit tillsammans.
Some might say that it ends tonight, but in reality it has only begun. Memories have been created that our minds have in common. With these we have formed the foundation for future friendship to rest upon. Saying goodbye sure takes time.
Jag kommer att sakna Arni, vännerna i värdfamiljerna och på gatorna. Trots detta ser jag fram emot att avsluta en fas och påbörja en annan. Att komma till Tidaholm och en vardfamilj som verkar zetai (perfekt) blir utan tvekan spännande. Att få avsluta ett äventyr och samtidigt påbörja ett nytt är sannerligen en förmån.
Timmarna i Stockholm med familj och vänner som jag saknat lockar de också. De blir den energikick jag behöver.
Detta blir det sista jag skriver här ifrån Arni, ett inlägg från Kerala är ingen omöjlighet. Imorgon kväll lämnar tåget Katpadi Junction, Kerala väntar. Den 1 april landar 8 inder och 8 svenskar i Stockholm. De är redo för det nya äventyret. De är redo för början på ett nytt fuktigt farväl.
=)
Den sista veckan av den "riktiga" indienfasen beskrivs lämpligen i termer av relativ effektivitet och produktivitet. Förutom det faktum att vi hunnit vara cermoniella minst en gång om dagen har vi också skapat en hel del. Ikväll kommer majoriten av dessa skapelser att underhålla och kanske också upplysa värdfamiljerna om vår tid i Indien. Vad har vi gjort, vad har vi lärt oss och vad ska vi göra nu? Förutom detta är temat med kvällen "hejdå". Men känn ingen sorg för oss Arni, vi minns tillsammans!
Trots ett hälsotillstånd av karaktären "tjuvtjockt" (förkylning och magis) lyckades antalet dagar i hemmiljö minimeras till 0. I grund och botten handlar det ju om attityd. Med rätt attityd kan man uppnå stora ting. Låt mig exemplifiera:
Med rätt attityd accepeterar man att paket som ska skickas till Sverige måste slås in i tyg hos skräddare. Den processen krävde två skräddare och det dubbla antalet timmar samt en tripp till lämplig tygaffär. Därefter ska ena änden av paketet förseglas med lack (precis som på julafton). Därefter tar man sig an tre stycken tulldeklarationer. Efter att med andakt fyllt i de mikroskopiskt små rutorna, klistras en deklaration fast på lådan. De andra två binds fast medelst snöre. Adressen ifylles med spritpenna innan man tre dygn senare återvänder till postkontoret som haft stängt några dagar. Men känn ingen sorg för mig Arni, jag har rätt attityd.
Efter som handledare Mia just klev in på "kontoret" tillåter jag mig att ta mig i vhetin och tala lite allvar.
I min dagbok finns fram till idag 76 daganteckningar, ikväll blir de 77. Där kan man läsa om den första koppen chai, om rockstjärnefeelning, om fattigdom, om religion, om busskultur, om idlis och ganska mycket därutöver. Dagboken handlar om Arni. Men framförallt skildrar den en nya attityd till nya utmaningar. Ikväll säger vi alltså tack och adjö till den tillvaro som vi med mycket hjälp gjort till vår vardag. Om några timmar spikar Karin G det sista stycket i tacktalet vi skrivit tillsammans.
Some might say that it ends tonight, but in reality it has only begun. Memories have been created that our minds have in common. With these we have formed the foundation for future friendship to rest upon. Saying goodbye sure takes time.
Jag kommer att sakna Arni, vännerna i värdfamiljerna och på gatorna. Trots detta ser jag fram emot att avsluta en fas och påbörja en annan. Att komma till Tidaholm och en vardfamilj som verkar zetai (perfekt) blir utan tvekan spännande. Att få avsluta ett äventyr och samtidigt påbörja ett nytt är sannerligen en förmån.
Timmarna i Stockholm med familj och vänner som jag saknat lockar de också. De blir den energikick jag behöver.
Detta blir det sista jag skriver här ifrån Arni, ett inlägg från Kerala är ingen omöjlighet. Imorgon kväll lämnar tåget Katpadi Junction, Kerala väntar. Den 1 april landar 8 inder och 8 svenskar i Stockholm. De är redo för det nya äventyret. De är redo för början på ett nytt fuktigt farväl.
=)
John Packiaraj, the Indian Teamleader
Hello! I am John Packiaraj, coming from South Tamil nadu. I am a very happy man, always joking and like to dance. This will be the second time I come to Sweden. Last time I was in Lidkoping and I enjoyed it a lot. I love the Swedish food, and like to hear the Swedish birds singing in the morning. I am also trying to learn some Swedish from the group. I am a social worker as a profession. I want to make the exchange a very special time for all participants. I will write more on this blogg, so see you soon!