Chennai

Nu befinner jag mig i Chennai. Efter en lang natts somn bredvid Cynthia vaknar jag upp till ett hjarta som saknar Jesvin. Han ar i Chennai, hos slaktingar. Forsta natten utan honom.

Cynthia pratar och pratar och pratar. Det enda hon pratar om ar vart utbyte. Det verkar vara hennes liv. Hon har inga andra vanner har. Jag maste saga efter att ha sett henne i samspel med hennes foraldrar ar mitt intryck att de ar inte direkt positiva till henne. Sager att hon pratar dalig tamil. Komenterar hennes vikt och massa annat infor mina ogon och oron. Cynthia verkar ensam. De visar dock stor gastfrihet gentemot mig och Cynthia ar dock valdigt tuff mot dem. Hon ar stark. Bara hennes foraldrar ocksa kunde se det. Darfor slinker manga kommentarer in fran min sida om allt det underbara som Cynthia ar. Och skvaller... Det har jag fatt podum av nu. Jag vet inte vem som pratar med vem och vem som pratar med vem. Varfor den ar arg pa den eller de har tagit avstand fran varandra. Indiskt drama a la Cynthia's version.

Jag kan inte vanta att ta mig till Spencer Plaza och kopa bocker. Enligt Jesvin ar bocker dar samma pris som nastan varsomhelst.

Jesvin aker tillbaka till Arni pa fredag eller lordag. Jag vet inte om jag klarar av att vara ensam i Chennai. Jag har Cynthia. Men tyvarr ar det inte samma sak. Det kanske verkar smidigt som nagon kommenterade men det ar knepigt att hitta pa planer och anledningar till att var dar och har och vad som ska sgas till vem. Det gor att vi far se hur lange jag kan stanna. En tur till Bangalore och Griston ar pa min lista, likasa att se en elefant och vara med Jesvin sa mycket mycket mycket som mojligt.

Kommentarer
Postat av: Karin

Skönt att höra att duverkar ha det bra. Tack för ditt förra inlägg också där du skrev om min familj. Du är ju mega modig ju bruden! Fortsätt skriv på bloggen. Kram!

2007-10-23 @ 09:20:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback