God morgon, Strasbourg
Hej vi ar konststudenter. Vi roker cigaretter och bor hogst upp utan hiss. Det ar jobbigt att ga upp for trappan for vi roker.
Tyskland ar inte bara ol och korv. Men en hel del ol och korv. Men inte bara.
Vad mig anbelangar mar jag som en prins. Ungdomsmyten det ar sommar och Europa och tagluff, jag reser an sa lange sjalv och bor just nu hos en fransk van, jag lyssnar pa tta och jag ar bast. Igar dansade jag med nagra konstudenter i en lagenhet. Det var festligt. Nu ska vi cykla till la piscine pa lanade cyklar. Jag ar kliché och gillar det.
Ni dar hemma kan ju fortsatta lyssna pa Markus Krunegard ibland gor man ratt ibland gor man fel, lev med det. Angest ar motivation. Forvirring ar inspiration ar nagot bra.
Salut!
Söndagsfrukost
Handlingslistan ligger till vänster men vi blev (ganska) mätta på detta också.
Bloggen har flyttats/ New address for the blog
Hello everybody,
use the following address to log in to our blog:
http://publishme.se
The logname and pass word are the same as before...
Hope to hear from you all!
/Mia
use the following address to log in to our blog:
http://publishme.se
The logname and pass word are the same as before...
Hope to hear from you all!
/Mia
Bilder från Costa Rica och Nicaragua, feb 2008
Som ni vet så var jag i Costa Rica och besökte utbytena. Reste runt lite på egen hand efteråt. Mest i Costa Rica, men även i Panama och Nicaragua. Här kommer lite bilder. Först från karibiska sidan i Costa Rica (Cahuitas), därefter Nicaragua. Jag har såå mycket bilder, men just här kommer en del från mina sista dagar.
Här är en apa som smög sig upp bakom mig och en amerikansk tant och tänkte hoppa upp på hennes rygg. Jag räddade henne genom att skrika till av förvåning. Aporna blir elaka och påstridiga eftersom en del turister är så dumma så de matar aporna trots att det är förbjudet.
Nationalparken i Cahuitas. Jag bodde bara några meter från entrén och hörde varje skymning hur vrålaporna skrek som vålnader. Härliga naturljud!
Allt som oftast känns det som man är mitt inne i ett vackert vykort när man reser runt i Costa Rica.
Eller som i en djurpark. Rätt som det är kan det komma ett gäng apor som hoppar över huvudet på en... eller en tvättbjörn som knallar förbi... eller en och annan sengångare som hänger i ett träd.
Växter som man mest bara hittar i välsorterade vardagsrum hemma i Sverige.
Jag besökte Arenal (en ännu aktiv vulkan som släpper ut brinnande lava och rök) i La Fortuna i Costa Rica. På kvällen kunde man se glödande lava som rullade nerför berget.
I slutet av min vistelse åkte jag några dagar över gränsen i norr till Nicaragua. Gillar Nicaragua jättemycket. Så trevliga människor och också vackert. Men klart fattigare och det var som att kliva tillbaka i tiden en del om man jämför med Costa Rica. Vill tillbaka till Nicaragua! Finns så mycket att se.
Den här killen var schysst och hjälpte mig att bära min ryggsäck när jag inte kunde hålla balansen på båten och vågorna vällde in.
Jag tog färjan över Lake Nicaragua till ön Omitepe som är ett paradis. Byar och städer, men mest orörd vacker natur med vulkaner, berg, dalar och stränder.
Det var supergungigt på sjön och jag blev helt dränkt av vågorna som slog över bildäck där jag och en kompis stod.
Ohh man vill ju bara fota människor hela tiden, men det känns så fult att komma nära med sin kamera och ta bilder utan att fråga. Samtidigt vill man ju ta spontana bilder... hm svårt det där...
Så här såg det ut i början av bussfärden på ön Omitepe (som har skruttiga vägar). Men den här bussen blev onaturligt full efter ett tag. Vi som varit i Indien vet hur inklämd man kan vara och ändå känna sig glad att man kom med liksom. Att svetten rinner och folk ålar sig av och på hela tiden gör det ännu mer levande.
Men det var inte läge att ta upp kameran...
Här är lite bilder från stadslivet i Rivas på fastlandet. Människor, cykeltaxis, affärer, färger, ljud och djur.
God lunch på gatan... ris med kyckling i blad..
Katedral i Rivas.
Flicka som tvättar kläder i sjön. Hennes kompis stannade och pratade ett tag.
Stranden i Ometepe på morgonen innan solen gått upp...
... och på kvällen när den höll på att gå ner..
Och så en exotisk bild från Nicaraguas skumma kvarter där gangstergängen satt och hackade på internet..
nej förlåt nu ser jag.. det är en bild från CIU:s kontor där Jakob under våren tillhört den stolta personalstryrkan!
Här är en apa som smög sig upp bakom mig och en amerikansk tant och tänkte hoppa upp på hennes rygg. Jag räddade henne genom att skrika till av förvåning. Aporna blir elaka och påstridiga eftersom en del turister är så dumma så de matar aporna trots att det är förbjudet.
Nationalparken i Cahuitas. Jag bodde bara några meter från entrén och hörde varje skymning hur vrålaporna skrek som vålnader. Härliga naturljud!
Allt som oftast känns det som man är mitt inne i ett vackert vykort när man reser runt i Costa Rica.
Eller som i en djurpark. Rätt som det är kan det komma ett gäng apor som hoppar över huvudet på en... eller en tvättbjörn som knallar förbi... eller en och annan sengångare som hänger i ett träd.
Växter som man mest bara hittar i välsorterade vardagsrum hemma i Sverige.
Jag besökte Arenal (en ännu aktiv vulkan som släpper ut brinnande lava och rök) i La Fortuna i Costa Rica. På kvällen kunde man se glödande lava som rullade nerför berget.
I slutet av min vistelse åkte jag några dagar över gränsen i norr till Nicaragua. Gillar Nicaragua jättemycket. Så trevliga människor och också vackert. Men klart fattigare och det var som att kliva tillbaka i tiden en del om man jämför med Costa Rica. Vill tillbaka till Nicaragua! Finns så mycket att se.
Den här killen var schysst och hjälpte mig att bära min ryggsäck när jag inte kunde hålla balansen på båten och vågorna vällde in.
Jag tog färjan över Lake Nicaragua till ön Omitepe som är ett paradis. Byar och städer, men mest orörd vacker natur med vulkaner, berg, dalar och stränder.
Det var supergungigt på sjön och jag blev helt dränkt av vågorna som slog över bildäck där jag och en kompis stod.
Ohh man vill ju bara fota människor hela tiden, men det känns så fult att komma nära med sin kamera och ta bilder utan att fråga. Samtidigt vill man ju ta spontana bilder... hm svårt det där...
Så här såg det ut i början av bussfärden på ön Omitepe (som har skruttiga vägar). Men den här bussen blev onaturligt full efter ett tag. Vi som varit i Indien vet hur inklämd man kan vara och ändå känna sig glad att man kom med liksom. Att svetten rinner och folk ålar sig av och på hela tiden gör det ännu mer levande.
Men det var inte läge att ta upp kameran...
Här är lite bilder från stadslivet i Rivas på fastlandet. Människor, cykeltaxis, affärer, färger, ljud och djur.
God lunch på gatan... ris med kyckling i blad..
Katedral i Rivas.
Flicka som tvättar kläder i sjön. Hennes kompis stannade och pratade ett tag.
Stranden i Ometepe på morgonen innan solen gått upp...
... och på kvällen när den höll på att gå ner..
Och så en exotisk bild från Nicaraguas skumma kvarter där gangstergängen satt och hackade på internet..
nej förlåt nu ser jag.. det är en bild från CIU:s kontor där Jakob under våren tillhört den stolta personalstryrkan!
Vårdofter
Har ni upptäckt att vissa vita syrener luktar kulor?!