indien2007

Fredag morgon och det borjar kanns lite konstigt att det bara ar nagra dagar kvar har nu. Igar samlades hela gruppen pa WELcenter efter att de flyttat ut fran sina vardfamiljer. Det var ett sorgset gang som anlande i rikshor vid 18- tiden. Det ar inte latt att saga hej da, ta farval till manniskor man tycker mycket om och som man kanske aldrig kommer att se igen. Eller jo, redan pa sondag faktiskt, for da ar vardfamiljerna inbjudna till WEL for avslutningsceremoni. Projekten ska redovisas, vi ska bjuda pa en liten show av nagot slag och sen ata middag tillsammans en sista gang.

Innan dess har vi nagra schyssta fullspackade dagar dar vi ska utvardera, prata och diskutera , leka lite samt forbereda oss (eller framst indierna) for Sverige. Vi borjar idag kl 10.00 med en avtackning pa MD School. Den numera legendariska skolan dar man over en natt slutade sla barnen (vi vet dock inte hur det ser ut i praktiken) och som ocksa fatt en ny vagg byggd av Hollow blocks som nagra av oss tillverkat. Efter skolan ska vi till Municipality house dar vi ocksa ska bli tackade for soptunnorna.

Darefter lunch dar Anna och Niruba ska instruera i hur man anvander bestick. Sen ska indierna for forsta gangen provata med kniv och gaffel. Sen fortsatter deras utbildningsdag som just handlar om Sverige och vad som vantar dem nar de kommer till Tidaholm. Detta ar dock inte forsta gangen vi pratar om detta amne, utan vi har titt som tatt pratat om olikheter och hur det ar i Sverige.

Pa mandag eftermiddag aker indierna till sina familjer. Vi andra aker till Vellore for att satta oss pa ett tag som aker hela natten till Kerala. Strand och papayadrinkar 4 dagar.. tja vad ska man saga.. vi ser fram emot det kan man val latt sammanfatta det.

Hej sa lange
Mia

Igar var en helt underbart bra dag. Vi firade kvinnodagen (som visserligen var den 8 mars, men anda..) och minst 2500 kvinnor kom och lyssnade pa Ruth Manorama (en helt otrolig kvinna) och andra talare (bland annat mitt tal dar jag forklarade vad vi egentligen gor har i Arni - det har gatt manga rykten om oss). De horde oss sjunga svenska nationalsangen och en tamilsang. Och sa en massa utmarkelser och saker vi inte alls forstod eftersom allt var pa tamil. Sen gick vi alla i demonstrationstaget och en massa nyfikna man stod och tittade pa nar alla kvinnor (och killarna i var grupp) tagade genom Arni. Kanns som en grym avslutning pa var vistelse har. Den dagen visade oss alla att det faktiskt gar framat har, att det hander saker, att det finns en massa hopp om framtiden

Sa har sag det ut forra veckan nar Stefan var magsjuk och frick dropp med naring pa Arnis finaste privatsjukhus.
Han akte in tidigt pa morgonen akut, men fick vanta en stund pa lakaren som satt och at just da. Utan att riktigt veta vad som var fel skickades Stefan hem med 6 olika mediciner i piller-, pulver- och flytande form. Han tog dem alla och vips var han frisk efter nagra dagar.
/mia

En bondfamilj pa landet utanfor Arni. Alla vill ju bli fotograferade och man onskar att man hade en polaroidkamera sa man kunde ge dem bilden direkt efterat. De flesta har inte sett sig sjalva pa bild forut.





Frida och Karin demonstrerar hur elaka larare ser ut med sin pinne som de alltid gar omkring med.
Oftast en lite tunnare pinne dock...




En trevlig busschauffor pa vag till Chennai. Vi sitter och skumpar bakom honom..





Elever efter morgonsamlingen pa CSI High School. Varje morgon startar med nationalsang, bon och lasning ur bibeln. Nagon larare eller rektorn haller ett tal. Darefter marcherar de in i sina klassrum och skoldagen kan borja.




Anna och Sanna klammer ihop sig i en smal trappa....

Hej och god morgon!!

En liten lagesrapport fran Arnis lilla internetcafe. De har nu fatt bredband har som forsta stalle i Arni och nu gar det verkligen undan att ladda upp bilder och lasa mejl... Har till och med fatt upp DN:s sida pa bara nagra sekunder. Det brukar ta 5-10 minuter annars, sa det har inte varit sa latt att hanga med i vad som hant i Sverige.

Igar hade vi sista yogalektionen och vi ska alla fa ett fint certifikat som bevis for hur viga och harmoniska vi blivit av ovningarna. Efter yogan var det dags att presentera de svenska arbetsplatserna och vardfamiljerna. Spanningen var pa topp och forst gick jag igenom alla platser och familjer, sen fick de veta var de ska jobba och hos vem de ska bo.  Alla verkar nojda och glada och ser verkligen fram emot att traffa alla i Tidaholm.

De kommer nog sjalva att ta kontakt med er familjer for att presentera sig, sa det kommer nog mejl eller telefonsamtal nagon gang snart.

Avslutningsvis kan jag bara beratta att halsotillstandet i gruppen ar bade bra och lite samre. Nagon har magsjuka och har krakts en del, nagon annan fatt loss (men vi har kopt lusschampo) och en del huvudvark pa grund av varmen. Annars bara bra som sagt!
En fraga till Tidaholm: Det hat kommit onskemal om att fa sporta lite i Tidaholm, tror ni det finns nagon sporthall som har nagon udda tid kvar som ar ledig som vi skulle kunna fa anvanda till innebandy, fotboll eller volleyboll kanske...?
Hej sa lange
Mia

Har ar den indiska gruppen som upptrader for oss och for vardfamiljerna precis i borjan av indienvistelsen. Nu haller hela gruppen pa att lara sig denna "stickdance" och vi ska upptrada pa tisdag i Arni nar vi har en hopslagen ceremoni. Vi ska fira bade kvinnodagen och att vi nu tillverkat 70 soptunnor som ska placeras i Arni. Alla ska vara uppkladda i sari, vi ska sjunga en tamilsang och aven den svenska nationalsangen. De indiska deltagarna kan den ocksa nu..

Mia

Kommer inte ihag om denna bild redan publicerats... men anda, det ar en typisk morgonbild. Ganska tomt pa gatorna. Folk som vander sig om nar de cyklar, nagon annan som blir skjutsad till skolan eller jobbet.

Ps: Vi har hort att det borjar bli var i Sverige.. har borjar det bli varmt, riktigt varmt..

Hej allihop

Det borjar dra ihop sig till avfard mot Arni. Det har varit sjukt hoga vagor idag, sa inget badande har varit tillatet. Folk har badat anda dock... sju tyska frodiga kvinnor slangde sig glatt i vagorna och forsades snabbt langs strandkanten med hjalp av strommarna. Den bistre badvakten i shortsuniform blaste oavbrutet i sin visselpipa, men kvinnorna bara tjot av skratt. Kul att se!

Jag har traffat nagra trevliga stenforsaljare har pa stranden. De saljer ametister och andra glittrande stenar. De ar unga muslimer och vill nu bjuda mig pa middag i sitt lilla rum, dar de lagar mat och bor i samma rum. Verkar kanske korkat att ga som ensam kvinna dit, men det ar verkligen lugnt. Ska bli kul att ata nagot annat an restaurangmat och se hur andra bor har pa turiststallet.

Verkar svart att boka tagbiljett hem, sa jag gissar att det blir flyg igen. Lite synd for jag hade velat se lite mer av Kerala och Tamil Nadu. Ser fram emot Pondicherry med gruppen!

John har berattat att allt ar bra med er i Arni, det kanns skont att hora. Hoppas ni hade det trevligt idag pa Karin J's fodelsedag! Grattis igen Karin!
Kram Kram Mia

God kvall Arni, Tidaholm och resten av varlden!

Jag tror att jag fick en liten kulturchock (eller kanske forvaning eller liknande) nar jag kom hit till Kovalam beach efter nastan tva manader i Arni och det riktiga Indien dar det ar sa viktigt att inte visa ben, axlar eller ha for tajta klader. Det kandes liksom helt fel, men har nu kommit in i den avslappnade stilen sa det kanns inte lika farligt lange. Kanske beror det ocksa pa att jag tva morgnar i rad har akt soderut ca 7 km till en nastan helt orord strand som heter Sovatheeram. Dar finns en ayurvediskt resort med yoga och diverse behandlingar. Dit kommer valbestallda lite aldre manniskor fran hela Europa och USA (inga skandinaver just nu dock) for att slappna av, rena kroppen och bota diverse vasterlandska akommor. T ex stress, ryggvark, fetma mm. Jag tranade yoga (for en 76-arig yogamastare) och fick en underbar ayurvedisk massage av en tkvinna dar jag bland annat fick ligga pa en tjock madrass pa golvet och bli masserad av terapeutens fotter. Kande mig helt overkord och avslappnad efterat och sov gott nar jag var tillbaka i mitt rum i Kovalam.

Pa vag till yogan i morse stannade plotsligt killen som korde rikshan och sa att han bara skulle hamta sin mobilladdare hemma som han glomt. Han hade alltsa stannat en bit ifran sitt hus dar han bodde med mamma, syster, systerns man och barn. I"ll be back in two minutes, sa han.. or you can come with me and say hi to my family. Ja, tankte jag, det ar ju ganska trakigt att sitta och vanta pa honom och det tar ju alltid langre tid an vad som var tankt, sa det var lika bra att haka pa. Det var bara det att for att komma till hans hus var vi tvungna att ta oss igenom en j_t snarig terrang med en massa stickiga buskar. It's a shortcut, forklarade han. Sen ner for nagra ordentliga sluttningar i los jord. Jag halkade omkring och forsokte halla balansen och hans tempo. Darefter kom vi till ett djupt dike dar det var 3-4 meter ner och ganska brett att hoppa over. Ville inte verka feg, men heller inte riskera att ramla i. Sa han fick hoppa over forst och sen ta min hand och i hoppet dra over mig pa andra sidan.. Vad haller jag pa med, hann jag tanka, jag skulle ju ha en lugn morgon med yoga och sa hamnar man i en san har konstig situation. Val hemma hos familjen ville mamman bjuda pa te, men jag sa att jag hade brattom sa han tog bara laddaren och sa samma vag tillbaka. Kom fram svettig och uppstressad till yogan, men det blev jattebra anda for var den basta yogalektion jag nagonsin haft. Berattar mer nar vi ses!

Ett underligt mote till hade jag nu ikvall har i Kovalam. En indisk gammal man i vitt har och skagg och vita klader som jag sett varje dag borjade prata med mig. Han holl pa med film sa han och ville overtyga mig om att vara med i hans senaste film. Jag var inte sa intresserad (konstigt nog:-)... sen pratade han en massa om livet och folk samlades runt om honom. Han verkar vara ett original har pa stranden. Han tog min hand och skulle spa mig genom att titta pa mina linjer i handflatan genom ett forstoringsglas. Jag var hela tiden ganska avvaktande och var pa vag darifran, tyckte att han var lustig men lite jobbig. Sa sa han att jag skulle fa ett langt liv, men skulle vara forsiktig i trafiken for jag skulle vara med om en olycka. Jattekul att fa veta.. jag som redan har varsta fobin for bussarna och trafiken.

Dags att ga och lagga sig. Kommer att missa Fridas och Cynthias utbildningsdag imorgon (om ett center for forstandshandikappade?) och det kanns lite synd. Hoppas ni tar bilder och berattar nar vi ses! Saknar er!!

Kram sa lange
Mia

Heeej allihop

Har kommer ytterligare en halsning fran en mycket avslappnad handledare.

Det ar underligt hur snabbt man anpassar sig till nya miljoer och sammanhang. Att ligga i skuggan under ett parasoll pa standen och dricka farskpressad papaya eller ananasjuice och lasa en bok kanns helt naturligt, som om jag inte gjort annat senaste veckorna. For att fly gardagens kavalkad av bad taste (allvarligt: hur frascht ar det med aldre man med bara ett snore dar bak som badbyxa) gick jag over till grannstranden och det var som att komma till paradiset. Max 15 personer pa en ganska stor strand och massor med palmer svajandes i vinden. Harliga vagor att kasta sig i och en aldre indisk dam som satt bland en hog av frukt och fixade fruktsallad med mango, banan, papaya och ananas. Allt var toppen tills jag blev for modig i mitt magsurfade in mot stranden i de jattehoga vagorna som slog in. Markte inte att det kom varldens vag bakom mig forran det var for sent. Jag bara slogs mot botten och tumlades runt som i en tvattmaskin och flot med sakert 20-30 meter. Hann bara tanka att det maste vara sa har det kandes att drabbas av Tsunamin. Det gick bra som tur var. Kom undan med tilltufsad look och en massa saltvatten i nasan, oron och ogon. Holl mig nara strandkanten efter det.

Overallt pa stranden sag man vasterlanningar gora yoga i morgonsolen. Det verkar vara anledningen till att manga kommer hit. Pa var och varannat hus finns det skyltar som lockar med yoga och ayurvediska behandlingar. Pratade med nagra indier om det och det verkade vara av skiftande standard sa det galler att kolla upp forst. Men helt klar ar att det ar supertrendigt.

Indierna som jobbar har pa turiststranden kommer fran hela Indien och kommer hit under turistsasongen och saljer klader och vackert hantverk och lite krimskrams. Man kan hitta saker fran Kashmir, Nepal, Rajastahan och andra stallen. Valdigt skon och vanlig (med prickar) stamning och de verkar liksom inte vara trotta pa turisterna som inte vill ata indisk mat utan fragar efter smalt ost ("dont you have any cheddar cheese to put on the bread" gnallde en brittisk tjej bredvid mig pa cafeet i morse) pa nanbrodet eller chappatin. . Man ater med bestick och har vasterlandska toaletter och lyssnar pa "No woman no cry" pa restaurangerna. Inte mycket som paminner om Indien egentligen.

Well, det ar hur som helst skont med havet och sanden och den skona luften. Imorgon aker jag vidare. Vet inte vart annu, men jag aterkommer...

Kram o hej och snalla halsa John sa mycket. Jag har inte kunnat ringa for min telefon tar betalt av mig nar andra ringer mig. Mycket underligt. Sa nu har jag inga rupies kvar pa mitt telefonkort och har inte hittat ett stalle att fylla pa an..

Mia