Ja, jag vill leva jag vill do i norden.
Nu ar min drom om Indien snart slut och jag kommer alltid att minnas den som en bra drom.
Pa morgonen dricker jag mitt kaffe och tittar ut over grannskapet som pysslar med sina hons och kor. Nagonstans ryker de fran en skraphog som eldas och det luktar brannt. Ljudet av att folk tvattar klader ekar mellan husen. (Dom slar namligen kladerna mot en sten eller betong for att sla ur smutsen.) Tuppar gal. Kor idisslar. Nagon cyklar forbi med en cykel packad med vatten i stora byttor. Faglar kvittrar. Solen borjar bli varm. Arni vaknar och jag ocksa. Ett behagligt uppvaknande som jag kommer sakna.
Men jag kanner mig anda redo at lamna Arni nu, ser fram emot tiden i Tidaholm.
Idag tranade vi pa den svenska nationalsangen tillsammans med indierna och nar strafen ?ja, jag vill leva jag vill do i norden? kom kande jag anda in i hjarta, JA, det vill jag!
Kanke ar dett det sista jag skriver har i fran Arni.
Forresten laddade upp fler bilder igar for er som ar intresserade.
Hej, hej!
/a.