Nasta fas borjar nu...
Hej allihop!
Vill egentligen borja med att visa en massa fina bilder som vi tagit, men det
verkar lite svart just nu... jag ar bara glad att sitta uppkopplad for forsta ganger sen vi kom till Arni. Det ar morgon och vi ska samlas vid 10.00 idag. Fas 1ar over vilket betyder att alla fatt sina parkamrater, vardfamiljer och arbetsplatser. Det har gatt mycket bra, valdigt intensiva dagar for mig och min indiska handledarkollega John. Sjalvklart ocksa for hela gruppen eftersom de var valdigt spanda och nyfikna pa vem de skulle fa jobba och bo med i nastan ett halvar.
Paren blev: Sanna och Ahino, Anna och Allin, Frida och Cynthia, Stefan och Vidjapathy, Jakob och Sudhakar, Karin J och Justin och Karin G och Sunil. Det blev alltsa bada Karinarna som fick bli parkompis med varsin indisk kille. Nu vill man ju inte ta ut en massa gladje i forskott, ropa hej forran det hela ar over och sa vidare... men det verkar som alla ar nojda och glada med bade familjer och parkompis. Pa mandag borjar de jobba!
Igar var hela ganget ute pa en 12-timmarsdag da vi halsade pa alla familjer och arbetsplatser. I alla familjer ville de bjuda pa kaffe, the, kakor, lask eller snacks. Mycket uppskattat givetvis, men nar den sjunde thekoppen kom var det nagra som tackade nej faktiskt.
Mottagandet har i Arni har varit fantastiskt fran alla hall. Vi kanner oss som kandisar pa gatorna eftersom vi redan varit med i tidningarna tre ganger och alla tittar, ropar och ler nar vi kommer gande som vita stora jattar bland alla lite mindre manniskor, kor, grisar, lastbilar, bussar, getter, apor, cyklar och vagnar.
Nar jag och John ska halsa pa familjer som bor lite utanfor sjalva centrum kor han moppe och jag maste sitta bak. Forsta gangen var klart varst, jag var overtygad om att min sista stund var kommen. Full kaos pa gatorna, lyset funkade inte pa moppen, alla tutade hela tiden och sa var vagarna extremt guppiga och haliga. Sa jag satt och pep av skrack. Efterat sa John att jag pep pa indiskt vis. Det var ju bra.
Indien ar underbart, nu tillbaka till Runy och Grega som driver WEL. Dags for frukost. Jag gissar pa ris. Kan dock ha fel, men jag hoppas pa ris. Alltid lika gott!
Hej sa lange, vanakkam
Mia
Vill egentligen borja med att visa en massa fina bilder som vi tagit, men det
verkar lite svart just nu... jag ar bara glad att sitta uppkopplad for forsta ganger sen vi kom till Arni. Det ar morgon och vi ska samlas vid 10.00 idag. Fas 1ar over vilket betyder att alla fatt sina parkamrater, vardfamiljer och arbetsplatser. Det har gatt mycket bra, valdigt intensiva dagar for mig och min indiska handledarkollega John. Sjalvklart ocksa for hela gruppen eftersom de var valdigt spanda och nyfikna pa vem de skulle fa jobba och bo med i nastan ett halvar.
Paren blev: Sanna och Ahino, Anna och Allin, Frida och Cynthia, Stefan och Vidjapathy, Jakob och Sudhakar, Karin J och Justin och Karin G och Sunil. Det blev alltsa bada Karinarna som fick bli parkompis med varsin indisk kille. Nu vill man ju inte ta ut en massa gladje i forskott, ropa hej forran det hela ar over och sa vidare... men det verkar som alla ar nojda och glada med bade familjer och parkompis. Pa mandag borjar de jobba!
Igar var hela ganget ute pa en 12-timmarsdag da vi halsade pa alla familjer och arbetsplatser. I alla familjer ville de bjuda pa kaffe, the, kakor, lask eller snacks. Mycket uppskattat givetvis, men nar den sjunde thekoppen kom var det nagra som tackade nej faktiskt.
Mottagandet har i Arni har varit fantastiskt fran alla hall. Vi kanner oss som kandisar pa gatorna eftersom vi redan varit med i tidningarna tre ganger och alla tittar, ropar och ler nar vi kommer gande som vita stora jattar bland alla lite mindre manniskor, kor, grisar, lastbilar, bussar, getter, apor, cyklar och vagnar.
Nar jag och John ska halsa pa familjer som bor lite utanfor sjalva centrum kor han moppe och jag maste sitta bak. Forsta gangen var klart varst, jag var overtygad om att min sista stund var kommen. Full kaos pa gatorna, lyset funkade inte pa moppen, alla tutade hela tiden och sa var vagarna extremt guppiga och haliga. Sa jag satt och pep av skrack. Efterat sa John att jag pep pa indiskt vis. Det var ju bra.
Indien ar underbart, nu tillbaka till Runy och Grega som driver WEL. Dags for frukost. Jag gissar pa ris. Kan dock ha fel, men jag hoppas pa ris. Alltid lika gott!
Hej sa lange, vanakkam
Mia
Kommentarer
Postat av: Else-Marie
Hej
Roligt att höra från er och veta att alla tycks ha det bra.
Här i Tidaholm har det varit lite frost i natt och nu tittar solen fram
Önskar er alla en bra helg !
Else-Marie
Postat av: Elin
Ja, trafiken i Indien är i en klass för sig. Men till sist bara flyter man med, utan större misstag. Och moppe är ett väldigt bra sätt att ta sig fram, betydligt smidigare än bil och snabbare än att gå. Det är bara det där med att känna sig trygg bak på...
Kram
Trackback