Brollop. Min indiska familj
Nu blir det lite fel kronoligiskt sett, men ni fattar val...detta ar egentligen skrivet 24/1.
Idag har vi varit pe ett brollop. Tva kusiner som parats ihop. Vi tog plats i salen. Cermonien borjade med att paren stod framfor publiken och nan talade…om nagonting. Sen satte dom sig en stund i de tva “kungastolar” som tagits fram pa scenen. Det kandes som om hela cermonien gick ut pa att de skulle fa sa mycket bra foton som mojligt. Det stod hela tiden tva fotografer ivagen for publikens sikt. Sa fort nogonting hande var det fotodags. Alla foton ser garenterat tillgjorda ut. Om paret tex skulle hanga pa varandra blomsterkransar sa fick de sta och latsas som om dom gjorde det i typ en minut sa fotograferna skulle hanga med. Sa ar det forreen alltid nar det galler fotografering har. Allt ska radas upp och se snyggt ut. Man masta vara snabb om man ska fa nogot att se naturligt ut, att hinna ta innan dom marker typ. Annars ska alla vara med i olika konstalationer. Smycken pa osv.
Min indiska familj
Min familj bestar alltsa av mamma, pappa, bror, syster som ar gift och bor hemma med sin man och deras barn. Sen finns det en till syster som ocksa ar gift men inte bor hemma. Jag kallar dom mamma och syster osv. Mest for att det ar enklast. Sa krangliga namn. Men ocksa for att dom vill. Mest av allt tycker jag om min syster och hennes sota pojke. Hon pratar ganska bra engelska. Min mamma ar ocksa jattesot men va har lite kommunikationproblem, minst sagt.
Vi har alltsa inte jobbat idag eftersom vi var pa brollop. Men igar pratade jag med rektorn om hur jag kande nar larana slog barnen. Han verkade ta mig pa allvar och sa att han skulle prata med lararna. Han var aven valdigt angelagen att beratta att han minnsan bara anvande sin pinne till att peka pa tavlan. Ja, det ar bra det, sa jag.
Ar det nan av er som kanner nan som ar med pa ostindienfararen. Den gar iland i Chennai pa onsdag. Vi hoppas pa att kunna fa aka dit och saga hej till landsvanner.
Nej nu star jag inte ut med att sitta har lange, sarin klammer over brostet och svetten rinner. Tank om man fick slanga av sig alla klader och springa genom en vattenspridare pa en grasmatta!
Heta halsningar!
/a.
Idag har vi varit pe ett brollop. Tva kusiner som parats ihop. Vi tog plats i salen. Cermonien borjade med att paren stod framfor publiken och nan talade…om nagonting. Sen satte dom sig en stund i de tva “kungastolar” som tagits fram pa scenen. Det kandes som om hela cermonien gick ut pa att de skulle fa sa mycket bra foton som mojligt. Det stod hela tiden tva fotografer ivagen for publikens sikt. Sa fort nogonting hande var det fotodags. Alla foton ser garenterat tillgjorda ut. Om paret tex skulle hanga pa varandra blomsterkransar sa fick de sta och latsas som om dom gjorde det i typ en minut sa fotograferna skulle hanga med. Sa ar det forreen alltid nar det galler fotografering har. Allt ska radas upp och se snyggt ut. Man masta vara snabb om man ska fa nogot att se naturligt ut, att hinna ta innan dom marker typ. Annars ska alla vara med i olika konstalationer. Smycken pa osv.
Min indiska familj
Min familj bestar alltsa av mamma, pappa, bror, syster som ar gift och bor hemma med sin man och deras barn. Sen finns det en till syster som ocksa ar gift men inte bor hemma. Jag kallar dom mamma och syster osv. Mest for att det ar enklast. Sa krangliga namn. Men ocksa for att dom vill. Mest av allt tycker jag om min syster och hennes sota pojke. Hon pratar ganska bra engelska. Min mamma ar ocksa jattesot men va har lite kommunikationproblem, minst sagt.
Vi har alltsa inte jobbat idag eftersom vi var pa brollop. Men igar pratade jag med rektorn om hur jag kande nar larana slog barnen. Han verkade ta mig pa allvar och sa att han skulle prata med lararna. Han var aven valdigt angelagen att beratta att han minnsan bara anvande sin pinne till att peka pa tavlan. Ja, det ar bra det, sa jag.
Ar det nan av er som kanner nan som ar med pa ostindienfararen. Den gar iland i Chennai pa onsdag. Vi hoppas pa att kunna fa aka dit och saga hej till landsvanner.
Nej nu star jag inte ut med att sitta har lange, sarin klammer over brostet och svetten rinner. Tank om man fick slanga av sig alla klader och springa genom en vattenspridare pa en grasmatta!
Heta halsningar!
/a.
Kommentarer
Trackback