Aga i skolan.

Igar var de var forsta arbetsdag och jag var sjalv eftersom Niruba var och hamtade sitt pass i Chennai. Det var meningen att jag skulle fa lite introduktion forsta dagen, ga runt i dom olika klasserna och se vad dom gjorde. Sa vart det inte! Lararen som undervisade i 1:klass ville att, nar jag kom, skulle barnen sta i ett rakt led for att saga “morning miss” och gora “schouttecken” i panna. Hon knuffade och slog barnen och nar hon tyckte det var nodvandigt bad hon en av barnen att ga och hamta linjalen. Sen slog hon dom  huvudet, drog dom i oronen och gav dem en flata da och da. Jag hall pa att boja grata dar framfor dom. Ogonen fylldes med tarar samtidigt som jag sag radslan i deras. Det var den varsta indienupplevelsen. Ska tillagga att barnen verkligen inte hade gjort natt fel nar dom fick en small, dom forsokte bara sta sa rakt dom kunde.

Sen berattade rektorn att det var en larare som var sjuk sa jag skulle fa undervisa 2:klassarna ensam. Fattar inte riktigt hur det gick till men jag tror det gick bra. Dom pratade tamil och jag engelska. Ritade saker pa tavlan som dom skulle saga vad det hette pa engelska. Dom var riktigt duktiga. Nar jag inte kom pa mer att rita skrev jag det engelska alfabetet pa tavlan och bad dom skriva det pa deras tavlor. Nar jag sag att det var sarskillt en elev som var svag gick jag fram och hjalpte honom. Den andra lararen, som slog barnen, kom fram till mig och tyckte att jag skulle satta mig vid min kateter och vanta tills barnen kom fram till mig och visade sina fardigskrivna tavlor. Skulle han fatt en small tillslut da eftersom han inte kunde eller? Pedagogiskt! Jag gjorde iaf inte som hon sa. Tog istallet fram honom till tavlan och pekade pa varje bokstav han skulle skriva. Det var trots allt det basta som skulle kunna ha hant den dagen, att jag fick en egen klass, da slap jag se den andra lararen sla eleverna mitt framfor mina ogon. Nar dagen var slut drog jag en djup suck och gick for att ventilera med mina landsvanner. Dom hall med mig om att det var hemskt hur barnen blev slagna. Fick aven reda pa att det for tre dagar sen instiftades en ny lag i Indien att det INTE ar tillatet med barnaga i skolan. Dags att se till sa att det funkar i praktiken!

[b]Lite roligare[/b]
I forrgar var jag och shoppade med min syster och min mamma. Det kandes jattemysigt, kan inte beskriva kanslan men det kandes bara bra. Kanner mig mer och mer som en i familjen. Kopte en ny sari som jag ska ha imorgon nar vi ska pa brollop. Hittade aven tva fina fotlankar med bjallror pa. Sanna som alla fina indiska flickor och kvinnor har. Plingar sa harligt nar man gar sa man blir glad for varje steg. Ja, ibland kanner jag mig som en “indian girl”. (Forutom att alla stirrar pa mig nar jag gar pa gatan.) Just i denna stund sa alskar jag dethar. Ganska gott att standigt vara lite skitig om fotterna.

Ha sa kul i snon!


/ anna


Kommentarer
Postat av: Elin

Vilken svår situation.
Samtidigt som man vet att det om sker är fel kan jag tänka mig att det finns en rädsla för att "springa och skvallra" för att man tror att vi som ser med västerländska ögon ser rätt.
Å andra sidan har Indien undertecknat barnkonventionen och staten lovar därmed att barn inte ska slås i skolan, till exempel. Den nya lagen verkar lovande. Om du vågar kanske det kan bli ett stort projelkt att få stopp på agan skolan.

2007-01-24 @ 10:32:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback