indien2007

Ja, vi ar tillbaka i avgaserna och dammet i kara Arni efter nagra skona, givande, avslappnande och fulla dagar pa mittlagret. Vi har gjort grundliga utvarderingar av hur gruppen och varje enskild deltagare upplever arbetsplatserna, vardfamiljerna, parkamraten, handledarna (mig och John), gruppen och sin egen roll i gruppen. Det har varit manga givande diskussioner och ovningar och det kanns som det var mycket positivt for hela gruppen. Det kanns som vi fatt ny energi och lart oss en hel del om varandra och om oss sjalva (vi fick feedback fran samtliga i gruppen).

Underbar mat serverades tre ganger om dagen och dar emellan ett antal kaffe och tepauser. Allt lagat over oppen eld utomhus av en fantastisk kock som har visat att man verkligen kan skara gronsaker med omsorg och karlek om man bara tar god tid pa sig. Han lagade mat non-stop kandes det som.

Trots manga "sessions" han vi aven med en del lekar (att gissa ord med gester), passa bollar till alla i gruppen efter en given ordning samt cricket och fotboll. Sista kvallen hade vi aven gjort en stor brasa som vi dansade indiandans runt i morkret medan syrsorna gjorde sitt basta for att overrosta den tamilska discomusiken..

Forutom lite huvudvark, och magont pa sina hall drattade Stefan olyckligt omkull och slog i handen i en tjock gren. Handleden vid tummen svullnade upp och nasta dag akte Stefan och John i buss till narmsta doktor (2,5 timmar enkel resa) och rontgade handen. Inget brutet som tur var. Med sig tillbaka till lagret fick han sina rontgenplatar markta "Mr Stefan, son of Roland" samt en del fargglada piller, sa han verkade pa det hela taget ganska nojd sa har i efterhand..

Jo, glomde att de skarpa kurvorna och skumpandet i bussen gjorde att flera drabbades av aksjuka och bussen fick stanna ett antal ganger sa att de kunde spy. Inte ens aksjuketabletter hjalpte fullt ut..

I eftermiddag kommer Lars fran CIU i Stockholm till Arni. Det var planerat en valkomstceremoni med blomkrans och rokelse och uppstallning av samtliga i gruppen (precis som alltid nar det kommer langvaga gaster), men han har bett om ett vardagligt "hej" istallet... vi far se hur det blir..

/Mia