Indisk begravning

Begravningsbild   

 Skrivet 2/7


Pa vagen hit forsokte en fruktforsaljare lura mig att kopa tva bananer for 4 rupies…glom det, jag tanker inte betala dubbla priset bara for att jag ar utboling. Nasta forsaljare visste battre och han fick salja sina bananer for motsvarande 30 ore. Jag har rad att betala overpris, men ratt ska va ratt! Haha!

Det ar inte ofta man ser en dod manniska, och inte heller ofta man far en fyrvarkeripjas i huvudet. Eller? Det hande mig samtidigt igar kvall. Nar en avliden manniska tas till begravningsplatsen gors det synligt genom stan. Folk langst fram smaller smallare och trummar. Efter dom kommer en stor vagn heltackt med blommor som dras av en ko. Efter och intill vagnen annu fler manniskor. Alla dom som gar i taget ar vad jag forstar nara slaktingar till den avlidne som ligger fastspand pa vagnen. Under tiden som vagnen rullar tas blommor bort fran vagnen och kastas pa vagen. Efter taget blir det en vag av blommor, riktigt fint faktiskt. Men ju mer blommor som tas bort ju tydligare kan man se personen som ligger dar, och jag maste erkanna att det vad lite otackt. Jag och Niruba skulle forsoka smita forbi taget lite smidigt. Det slutade med att jag fick en fyrvarkeripjas i huvudet, aven det lite laskigt. Tog skydd under en smeds tak och vantade dar tills dom kommit forbi, ingen id’e att ha brottom i Indien.

Hur min vag till jobbet kan se ut. En hona med sina kycklingar star och pickar i sig havre. Nagon sopar, nagon tvattar klader, nagon diskar, nagon lagar frukost. En ko star och ater fran en sophog. Nagon pumar vatten ut brunnen. Nagon plockar upp en koskit som hon sedan blandar med ho, gor till en kaka, lagger att torka i solen. Anvands sedan som langsamt brinnande kol. Roken gor att man far tarar i ogonen men det funkar sakert bra att laga mat pa. Barn som skriker good morning, whats your name. En vagn dragen av tva kor, lastad med what ever, far mig att ga till sidan. Sedan ar det dags att kors vagen och det ar ju en historia for sig…bara att vanta in ett nagot sanar bra tillfatte och sen bara ga med bestamda steg och hoppas att det gar bra aven idag. Precis utanfor skolan hanger det alltid en grisfamilj, som ater pa vad de hittar, och ibland en apa. Ja, man kan val saga att den lilla biten ar bra mycket me handelserik an banvallen, karravagen, skolgatan eller vilken vag som helst i Sverige, i alla fall som jag har gatt pa.


Kommentarer
Postat av: Elin

Jag håller med. Det känns som om Indien är mer levande än Tidaholm. Bara en sån enkel sak som att jämföra vägen till skolan/jobbet mellan Sverige och Indien ger klara skillnader.
Indien är så livfullt och härligt. Människor visar sina liv för varandra på ett annat sätt än vi gör i Sverige.

2007-02-06 @ 11:37:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback