droppen den urholkar stenen

då e de dags igen att ge sig av. mitt rum e näst intill(hur stavas de?) tomt. känns inte så konstigt, har inte bott här på 8 år. det jag kommer sakna är naturen. djuren. luften. fridfullheten. stjärnorna, som känns mkt verkligare här.
det jag längtar till e gemenskapen. möjligheten till aktivitet. fler likatänkande. chansen att förändra världen.
för på ett märkligt sätt känns det som om jag nu. förändrar världen bäst i malmö. men jag har kommit fram till att i staden kan jag inte bo för evigt. jag planerar aldrig mer än ett halvår framåt. :)
idag red jag nere på sjömarkerna. jag har blivit kär i den fantastiska hästkraken. han e uppmärksam. mkt lättlärd. känslig. intresserad. litar på mig. smart. tja han e allt som behövs för att jag ska bli kär ;)
så har jag då blivit kär i clara oxå. hon har nog liknande egenskaper. idag kom hon mot mig med armarna uppsträckta och ville ge mig en kram och en puss. hon har verkligen utvecklats och hon bara växer och växer.
hon åkte nog i en timme i hästvagnen, med sin mamma såklart. undrar hur länge hästintresset kommer finnas kvar hos henne. från jag va en vecka gammal åkte jag båt med pappa. men hur det har påverkat mig e svårt att säga :)
nu ska jag gå ut och lägga en egyptiskt kamelhårsmatta i släpet. en ryggsäck på höloftet. titta på stjärnorna. andas in luften. lyssna på traktorn som fortfarande balar halm. njuta.
snart e ja stabo.....fast inte helt på riktigt.inte in i själen
bless bless

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback