indien2007

En av våra indier vågade inte sätta sig på sin plats i flygplanet eftersom där låg en kudde och en filt så han trodde det var upptaget.

Min parkamrat mådde illa på flyget och spydde massa innan landning, men trots detta hann hon med att glatt kommentera spypåsarna på planet. ?Super bag!? förklarade hon - hade aldrig sett något liknande innan.

Att använda en svensk toa innehåller många fler moment än jag någonsin tänkt på. Låsa dörren, sitta på toastolen, använda toapapper, spola, varmvatten, kallvatten, tvål, torka händer med papper, stå i kö. Jag fick förklara allt detta ingående för de indiska tjejerna på flygplatsen i Frankfurt, medan de andra i toakön skrattade glatt. Att de dessutom använder västerländska kläder för första gångerna gjorde att en amerikanska höll på att missa sitt flyg medan de höll på där inne på toan, ivrigt pratandes med varandra under tiden. 

Första dagen i Sverige så uppträdde indierna som hästar som just släppts på grönbete. De började springa och jaga varandra, leka och tjoa på gatan, något som varit alldeles otänkbart i Arni. Dessutom har hela gruppen börjat krama och vara nära varandra mycket mer obehindrat när vi ses. Härligt! 

Att äta med bestick är inte det lättaste. Jag har sett allt från att sleva i sig sylt med tesked från en tallrik, äta äpple med kniv och gaffel, och äta sockerkaka med två stora skedar. 

Vår påskfika hemma i Frida och Cynthias värdfamilj slutade med att alla gäster stod och dansade indisk dans och diskodans till en gammal skiva av Dr Bombay som någon rotat fram. "Hurry hurry hurry, I eat my rice and curry." Sen hamnade vi i en ring på golvet och sjöng allsång till gitarrmusik. Det kändes precis som att vara tillbaka i Indien igen där allt kan hända, speciellt när man minst anar det! 

Indierna har upplevt snö för första gången! Min Ahino rusade ut och hoppade omkring i snön som ett överlyckligt barn och tackade Gud flera gånger om. 

Jag kom på mig själv med att säga till min (riktiga) familj att den nya värdfamiljen kanske till och med hade hemtelefon, och då kunde vi ju höras av mycket enklare. "Det har dom nog" svarade min familj skrattandes. 

Läkaren sa alldeles avslappnat till Ahino att hon hade fått herpes då hon kysst någon, ungefär som om det var den självklaraste saken i världen.  

Ahino frågade mig igår om jag skulle gifta mig med Stefan. Nej, det tror jag inte, svarade jag aningen chockerat. 

Jag såg på TV hur en mycket seriös expertpanel med kostym och allt hade kallats in för att på fullt allvar redogöra för vilka olika hårfärger, slingor och sminkningar som är moderna och hur de bör kombineras. Som om det var något som verkligen var viktigt! Jag skrattade länge, men var nog den enda i sällskapet som ansåg att det var heltokigt. Kulturchock att komma hem till Sverige igen. 

Jag inser först nu hur enormt mycket tokiga saker vi måste ha gjort i Indien=)